torsdag, juli 31, 2008

Det blir en dag på stranden.

Jag kom upp i tid. Jag är duktig!
Sitter och slevar i mig lite fil, något måste man ju ha i magen när man ska till havet..
Alla vet vi ju att sjön suger.
Ska iväg med min kära moster och doppa tårna och förhoppningsvis hela mig.
Det har ju inte blivit för många turer dit om man säger så och när väl vädret varit helt fantastiskt så har annat strulat..men..vem har sagt att livet ska vara enkelt..
Någon?

Det ska bli skönt att få känna lite havsbrisar i alla fall.

Jag har däremot faktiskt varit ute och gått nån sväng varje dag den här veckan.
Det känner jag mig lite stolt över..om man nu får säga det själv.. Hehe.
Får se om det blir nån runda senare idag också. Det hade ju inte suttit helt fel..
Nu ska jag ta och få på mig lite kläder också & samla mig.
Någon enda gång kan jag ju faktiskt komma i tid.. Kanske?

Och kära kära C..jag tänker på dig.

Alltid.

tisdag, juli 29, 2008

Simba 1 år!

Idag fyller lilla katten år.
Tiden går så fort och man förundras över allt man hinner med och allt man nog inte hinner med.
Inte för att vi har haft henne sedan hon föddes, vilket gör att vi till hösten har ytterligare en grej att fira, men kan ni tänka er?
Vår lilla kattrackare fyller 1 år..
Och jag hoppas att vi får många långa år ihop, vi tre.
För jag tycker om oss.
Vår lilla sockertopp som alltid får en på bra humör, bara genom att titta upp på en och pipa lite sött..
Det är kärlek det.
Så jaa..jag hoppas och tror på oss!


Grattis katt katt!

tisdag, juli 22, 2008

En dag i byen!

Päronen kom och hämtade oss och vi kom iväg lite senare än vi tänkt oss men runt middagstid var vi ialla fall framme i Köpenhamn.
Vädret visade sig från sin bästa sida också, det var solsken hela tiden.
Ibland var det nästan på gränsen när vi vandrade runt överallt men det var såklart välkommet med lite sol och värme.
Vi är ju inte så bortskämda med det som ni vet..
Vi passade på att gå genom den botaniska trädgården påväg till Ströget också, det var riktigt fint där.
Vi var även inne i ett växthus som var jättehögt i tak med en massa palmer och exotiska växter.
I trädgården i övrigt fanns det en del fåglar. Ankor och små hönor.
Vi vandrade vidare mot Ströget i soldiset.Inom Tiger för att köpa billiga och spännande saker, sånt är ju alltid kul.
Krimskrams och sådär.
Det blev även en del nyttiga saker också..såsom strumpor och Läkerol. Hehe..

Min musik/skivgalne far, Marcus och jag svängde även inom den lilla skivbutiken vid Runde Torn.
Pappa hittade några musik-DVD's som han la vantarna på.
Vi gick och vi gick tills vi kom till en filial till redan nämnda skivbutik och där hittade min gode far ännu fler filmer.Jag också så jag la beslag på den.
En live-DVD med Suzanne Vega från 2004.

Efter allt shoppande började det knipa i magen ordentligt så då tog vi oss till en italiensk restaurang och åt oss mätta och väldigt belåtna.
Det var även riktigt skönt att kunna sitta ute också, det har man ju inte gjort för ofta i år..

Mätta och med lite förnyade krafter bestämde vi att vi skulle gå till Christiania.
Varken Marcus eller ens jag hade varit där innan så det var klart att det kunde vara kul att äntligen få se.
Solen låg fortfarande på och det var varmt varmt.
Väl framme lullade vi runt i sakta mak och tittade på allt spännande.
Det var nära att jag köpt mig en klänning med lång huva också men tyvärr fanns där ingen som passade.. Riktigt snygga var dom dock.
Vi var nere vid vattnet och tittade, vi var nog runt lite överallt där inne tror jag.
Vädret kunde inte varit bättre!

Mätta på allt vi sett där inne kom vi sen tillbaka till verkligheten.
Fortfarande jättefint väder och kanske var det bra att vi inte hittat mer att inhandla än vad vi redan gjort för packningen hade ju vuxit lite.
Efter allt vandrande började vi bli lite sega av oss så vi bestämde att det var dags för en rejäl italiensk glass och sedan hemfärd.
Friidrott att underhålla oss med i radion på hemvägen också.
Och glassarna var bland det godaste vi ätit, det var vi rörande överrens om.
En alltigenom lyckad dag med nya upplevelser och minnen att ta med sig hem!

måndag, juli 21, 2008

Släpp aldrig in dom här!

Rubriken syftar på HIF's försvar..att de inte skulle släppa in Djurgården på sin planhalva och ge dem några gratischanser till att göra mål..
Jag tycker att HIF klarade sig riktigt bra, även om DIF:arna trots allt var inne några gånger men några mål blev det inte..
Tur för oss.
Bra för oss!
Helt fantastiskt kändes det, det kändes underbart. Det är dom där segrarna som gäller.. Dom kämpar vi för.
Jag kanske borde gå på fotboll oftare..kanske jag för tur med mig?

Bilder från både denna och förra matchen jag var på, den 15e juli, finns att beskåda i min bilddagbok.
http://www.pepsi83.bilddagboken.se
För det andra så är rubriken en vacker låt..för er som inte visste det.
Nu vet ni.

Och det är tur att jag har lite redigt folk omkring mig som påminner mig och tjatar när det går för lång tid mellan bloggandet.
Egentligen är det inte så svårt att skriva en liten rad varje dag.
Det går rätt fort egentligen och man behöver väl inte vara så allvarlig jämt?
Tack för att ni fortsätter tjata och för att ni fortsätter läsa!

söndag, juli 20, 2008

Stupid sunday song...

Hmm..jag märker en nedåtgående trend här.. Det är allt lite illa.
Mycket illa.
Förlåt mig kära vännen H och alla andra som läser så flitigt...
Tack för att du påminner mig, för att du vill ha fler ord. För att du vill läsa.
Men här händer så mycket, har ni hört den förut.., så jag hinner knappt med mig själv riktigt.
I måndags började min semester.
Underbart, underbart. Jo.
Och jag tycker att jag har varit ganska så kreativ varje dag faktiskt.
Det har varit fotboll och konserter och när jag inte har roat mig kungligt har jag sett till vårt lilla hushåll.
Imorgon, som snart är idag, ska jag iväg med den lilla katten till veterinären också.
Sen hoppas jag faktiskt få gå på fotboll igen. Tror nästan att jag blivit en liten fotbollsnörd.. Jo minsann!
Det kan bero på att pappa har så förbannat bra platser där på Olympia och på att HIF äntligen verkar visa lite jädrar annama och klättrar så smått i tabellen..eller så är det helt enkelt roligt med fotboll. Who knows..?
Hur som helst så vore det kul att få gå på en match till..

I övrigt finns det ett nytt inlägg nedanför det om Svedala där sista festivaldagen i Borlänge beskrivs med liv och lust.. Ungefär.
Den som söker skall finna..
Och för tillfället sitter jag och längtar till onsdagen och hoppas att dagarna före och efter ska bli angenäma dom också.
Nu ska jag sörpla i mig lite mera te och nog glo lite på TV.
Nämnde jag att det är skönt med semester?

torsdag, juli 17, 2008

Elin på Liseberg.

Elin Sigvardsson i Göteborg.
Resan gick bra trots att gossen var trött i ögat och vädret inte var på vår sida.
Ösregn under nästan hela färden upp vilket inte bådade gott för en konsert i det..gröna.
Väl framme lyste solen fast det hade regnat där också och vi var glada att vi inte var där då.
Tyvärr fanns det bara sittplatser och att sitta är inte det roligaste på en utomhuskonsert. Så vi stod.

Väl framme ångrade vi oss inte en sekund att vi tagit oss hela vägen trots att vi hade våra tvivel på vägen.
En snabb tripp till Göteborg för en konsert på nån timme är kanske inte vad varje människa drömmer om...
Men det var vår dröm och den blev fin.
Ingen Magnus Carlson eller ens nån annan att sjunga duetten Saviour med så hon fick köra den själv och det gjorde hon alldeles utmärkt trots att jag fortfarande vill höra den med originalet Magnus nån gång.
Ännu en dröm..
Efter konserten som nog tog slut lite för fort hittade jag och Marcus lite mat att stoppa i oss.
På ett speciellt litet ställe som väckte härliga minnen till liv..
Minnen som sa oss att vi inte varit där på Liseberg sedan dess, vilket var 2006.
Kanske gör vi för få tripper..eller så är det för många så att vi inte hinner med dom mest självklara och roliga utflykterna.
Vad vet jag...

Efter den goda maten gick vi runt där lite.
Kollade på karusellen Rainbow som kollapsat bara dagen innan och försökte vinna roliga saker, det blev en till liten vit tiger till samlingen.
Det blev en Bianca...
Göteborg är trevligt och som sagt så borde man ta sig dit lite oftare och lulla runt i staden och på Liseberg.
Det får bli ett projekt att hålla i åtanke när man känner sig lite ressugen.
Allt behöver inte handla om konserter jämt, även om det dock ofta blir så..både på gott och ont.
Härligt var det dock att ha fått sett Elin igen, jag tycker att det händer påtok för sällan och det är sorligt.
Henne kan man nog aldrig få för mycket av..
En riktig solstråle som alltid lyckas få en på bra humör, det borde verkligen finnas fler artister som henne.
Glädje är något att dela, glöm aldrig det.

lördag, juli 12, 2008

Takes more than one to please me..

Hjälp vad tiden går...
Man får nästan lite ångest för precis som för Marcus är det svårt att hinna med att få allt på pränt här.. Han har förvisso skrivit om alla Peace & Love-dagarna och nu senast om gårdagen i Svedala.
Vi far runt på så mycket att man knappt hinner smälta det ena förrän det andra börjar..
Hur som helst så har vi varit i just Svedala i dagarna två och roat oss lite.
Under fredagen var det dags för Timo Räisänen och Sahara Hotnights.




Där var en del annat också men detta var det enda som intresserade oss.
Påtok för lite folk under Timos spelning men när det lite senare var dags för Hotnights hade fler samlats.
Där emellan hann jag och Marcus också med en liten tur i Svedala. Inget märkvärdigt direkt men det var rätt trevligt med en liten promenad i kvällen.
Igår när vi gästade den lilla staden såg vi först Calaisa.

Dom är bra dom, det är så härlig musik.
Jag borde kanske lyssna lite mer på dom också ty det förtjänar dom verkligen.




Det roliga under denna festival var även att artisterna efter sina uppträdanden signerade lite saker också.
Det händer ju annars inte så ofta på utomhuskonserter i allmänhet och på festivaler i synnerhet..så det var kul!

Efter en stilla väntan var det dags för Amanda Jenssen.
Hon verkade glad över att få vara i Skåneland igen och det var riktigt mycket folk framför scenen, det kändes bra. Alltid kul när bra artister drar mycket folk.
Det är kul att se dom så uppskattade!
Amanda och gänget hade även stuvat om lite i låtlistan så allt var inte riktigt som det brukar, vilket var upplyftande.
Det blir lätt lite tjatigt annars och alla vet ju att omväxling förnöjer.
Mest oväntat var avslutningslåten som blev Hallelujah som hon gjorde så underbart bra i Idol. Det var minst lika magiskt denna afton.
Allsång och riktigt hög mysfaktor, kunde det bli bättre?
Nej..det kunde det inte. Och det var slutet på den festivalen.


måndag, juli 07, 2008

Inatt finns ingen väg tillbaks!

Så hade det blivit lördag.
Vi kom upp ganska sent och tog god tid på oss med frukost och allt.
Rätt skönt att slippa stressa för en gångs skull.
Efter en lugn frukost och packning inför dagen begav vi oss till festivalområdet.
Det var utlovat regn så vi fick för första gången ha med oss våra regnponchos.

Innan vi hittade fram till scenerna tog vi oss en svängom inne på skivmässan där vi inte varit innan.
Där hade dom mycket och kul musik. Jag köpte mig en promoskiva med Ryan Adams. Det gäller att ta vara på tillfällena man får..
Efter att ha frossat bland skivorna ett tag fick vi bege oss för att se dagens första akt.
Det var Christian Kjellvander.
Oturligt nog skulle såklart det utlovade regnet till att börja droppa på oss just som vi stod där och hade det mysigt. Dock blev det inte så himla långvarigt och jag hann inte ens få upp min poncho..
Marcus begav sig sen iväg för att se Veronica Maggio medan jag stod kvar och njöt av mysherrn och hans mysmusikanter.

Efter Christian och Veronica kollade vi lite på Neverstore.
Ett helt okey litet gäng på tre snubbar som gör röjig och skön musik.
Medan vi stod där och lyssnade dök Emmy upp och hon joinade oss när vi sen drog vidare för att spana in Nicole Atkins.
Framför scenen fanns inte alls många..de flesta satt på den lilla kullen och passade på att sola.
Där slog vi oss också ner men efter ett litet tag reste jag mig upp och stegade fram till scenen för att få lite bra bilder.
Det var en trevlig bekanskap, för det andra. Marcus hade lyssnat in sig lite men jag hade ingen aning alls om hur hon skulle vara eller låta.
Dock blev jag inte besviken och vi satt/stod kvar under hela spelningen.

Efter Nicole var vi lite hungriga så då var det dags för mat.
Goda tacotallrikar denna gång.
Mätta i magen begav sig jag och Marcus för att kolla in Woven Hand.
En liten rockgrupp på tre personer från USA som spelade riktigt härlig musik.
Tyvärr kunde vi inte stå där riktigt så länge som vi kanske velat men det vi hörde gav mersmak.
Istället mötte vi upp Emmy igen för att bli lite skrämda.
W.A.S.P. skulle köra full och lagom läskig scenshow på stora scenen.
Och det hela gick att lyssna på och det var rätt facinerande att se.
Emmy trivdes ialla fall, det var hon som fått oss att gå dit i första hand.
Lagom skrämda och med nya erfarenheter gick vi sen i väntan på Håkan Hellström och medan vi väntade insöp vi lite av Johnossi.
Hade inte lyssnat på dom innan men väl hört talas om dom lite här och där men det var inget som fastnade direkt. En trevlig avkopplingsstund men inte så mycket mer, allt man gjorde var ju att vänta på Håkan..
El grand finale!
Dock såg vi ett bekant ansikte när vi stod och lyssnade på Johnossi, Susanna Kallur hade letat sig till staden.
Och hur det nu var så hamnade jag och mitt lilla sällskap precis brevid henne en liten stund.

Väl mätta på Johnossi skuttade vi iväg för att få en bra plats för att kunna se något av den gode Göteborgssonen.
Självklart var där tokmycket folk församlat men vi hamnade ändå oförskämt bra till och vi såg bra allihop. Tillochmed jag och min korta vän.
Det är allt lite orättvist ibland att en del ska ha så förbannat svårt för att kunna se ordentligt på konserter när andra aldrig behöver bekymra sig alls..
Hur som helst så stod vi bra trots att det kom en del långa snubbar som såklart skulle stå framför oss..men men.
Som alla säkert vet så står man inte helt still på en konsert så eftersom vi hade lite tålamod hade dom ganska snart försvunnit.
Och Håkan körde på precis som vanligt, det var fullt ös och han verkade glad över att vara tillbaka i Borlänge.
Jag tyckte även det var kul att höra de nya låtarna live, det fick dom att växa ännu mer.
Riktigt kul när det är så. Så naturligtvis var det en fantastisk avslutning på denna trevliga festival.
Det var kul att ha sett så mycket av Emmy, det eftersom hon var funktionär under festivalen, och det var härligt med alla underbara spelningar.
Men underbart är kort, eller nåt.., och även denna festival var till ända.
Nu får man bara hoppas att det kommer lite kul filurer dit nästa år så att man har ännu en anledning att åka dit igen.
För en anledning finns redan och med en festival i ryggen kan ju saker bara bli ännu roligare!

lördag, juli 05, 2008

Fredag i Borlänge.

Dagen D. Dag två.
Vi åt frukost på vandrarhemmet och sen begav vi oss till ut för att införskaffa lite föda.

Första dagen var det bra att kunna äta med yrvakna festivaldeltagare men när man vill ta igen sig lite efter en hård men skön kväll vill man inte ha någon tid att passa..
Efter handlande och lite ytterligare planering hittade vi till festivalområdet igen.
Dagen till ära hamnade vi faktiskt på restaurang hela två gånger.
När vi satt på den lilla italienska vid Tropico och mumsade i oss pasta med goda såser såg vi plötsligt ett bekant ansikte.
Självaste Martin Axén stövlade in och såg sig omkring innan han vände igen.
Det känns alltid lika roliga när man ser nån kändis sådär som försöker vara anonym fastän man lägger märke till dom ändå..
Mätta i magen skuttade vi sen till redan nämnda scen, Tropico, för att avnjuta Kristian Antilla.


Han röjde järnet på scen och var inte sen att visa när han blev sur och besviken på sina gitarrer som svek honom.
Det var det känslor som flödade fram, hela tiden.
Mest var han dock glad och upprymd.
Efter lite omkringflackande såg vi Lasse Lindh.
Hade inte sett honom innan och knappt lyssnat på nån låt, mer än det man hört på radio, så det var spännande att få ta till sig honom ordentligt.
Han satte väl inga djupare spår men det var kul när Timo Räisänen gästade honom i Kom Kampsång.
Såg honom allt när han var påväg backstage genom vimlet i publikhavet som just för tillfället bara hade ögon för Lasse, så han gled förbi ganska obemärkt..


En liten svängom bort till Eldkvarn där de höll låda på ett fullt torg.
Kanske lite väl litet ställe för några som Eldkvarn..?

När vi stått där och lyssnat lite begav vi oss mot en betydligt större scen för att se Thåström.
Hamnade ganska bra och såg det jag ville se.
Jag såg Joakim!
Han körde ganska lågmält med en gittarist och en som slog på trummorna lite försiktigt.
Det var vackert.. Man ser honom för sällan och det är sorligt. Han borde dyka upp oftare, man borde få njuta av honom oftare.. Han behövs.
Han har en fantastisk röst som nästan får en att glömma var man är någonstanns för tillfället, han har en förmåga att sjunga in i själen på en.
Han är magisk.


Efter detta magiska blev det dagens andra restaurangbesök med thaibuffé.
Sjukt gott.
Mätta och belåtna skuttade vi sedan bort till Hurricane för att kolla in Billie the Vision & the Dancers.
Så härliga!

Tack för det tipset, Agnes!

Dom ser och hör jag gärna mer av, det var glad och sprallig musik med färgstarka och sköna människor. Sånt behövs verkligen i vardagen.
Efter detta lilla lyckopiller delade jag och Marcus på oss för att studera lite för oss själva. Han sprang och såg Millencolin och jag såg Suzanne Vega.
Hamnade riktigt långt fram, längst fram..för att vara helt ärlig, och såg därmed sjukt bra.
Glad var jag för det!

Hade gärna stått där hela kvällen för det kändes som något man behövde.
Jag behövde henne.

Fina fina låtar till en fantastisk röst. Det var vackert.
Tyvärr var jag tvungen att gå påtok för tidigt för att hinna få en någorlunda bra plats till kent men det smärtade mig faktiskt..
Det är det störigaste med festivaler, man hinner inte riktigt se på allt så länge som man skulle önska. Sorligt men sant!


Mötte Marcus borta vid största scenen och vi var ju inte ensamma direkt...
0015 dök gubbarna fram.
Förbannat mycket folk precis överallt och de började så vackert med Stenbrott.
Mmm..ni såg rätt, Stenbrott. Det var väl lite oväntat?

I övrigt bjöd de på en hel del gamla låtar vilket var riktigt trevligt.
Tycker det händer för sällan men ack så underbart det var.

Jag fick höra Blåjeans!
Dom höll på toklänge och det var fantastiskt.
Det är alltid fantastiskt att se kent. Alla glada hoppande personer runt omkring oss, alla som sjöng med och följde Jockes minsta vink.
Det var vackert. Bättre avslut och början på en dag kunde man inte önskat sig.
Tre stora skärmar på scenen visade folk längre bak vad som pågick där fram,
det var grymt häftigt. Snyggt värre!
Snart är det dags igen och man kan inte få för mycket av dom, det går bara inte.
kent är kent..helt enkelt. End of story.

Såå..efter avslutat dagsverke lullade vi hemåt i natten.
Joakim sa något väldigt vackert innan han lämnade oss men det behåller jag för mig själv.
Tänkvärt var det ialla fall.
Jocke är en fin man.. Ohh ja, ohh ja.

fredag, juli 04, 2008

Det är allt jag lämnar..

Det var en angenäm resa, på min ära!
Hela resan, alla ställen och platser. Förutom ett lagom stort missöde på torsdagen när vi var påväg till Dalarna så klarade vi oss föträffligt, tycker jag.
Om jag får säga det själv..och det får jag ju.
Först en tur till Norrköping på onsdagen, den 25/6 för att komma dit i lagom vettig tid. Det blev kvällsmål och tid att umgås. Trevligt som tusan!
På torsdagen sen fyllde svägerskan år och det blev lite rusning i trafiken i huset..
Många som skulle iväg och mycket som skulle fixas innan alla kunde bege sig på sitt håll.
Efter vårt lilla missöde och ett stopp ganska långt upp i landet kom vi fram till Borlänge runt 15-tiden.

Marcus
hade hittat ett fint vandrarhem där vi inackorderade oss innan vi promenixade in till centrum och festivalområdet.
Vi fick band och bävade för om vi skulle missa Markus Krunegård men vi hann faktiskt smita in och se lite av honom.
Tur det för det var bra ös på honom. Det hade ju varit synd att missa menar jag..
Det hade tillkommit en scen och på den fanns nästa artist att upptäcka.
Mellisa Horn satt där med en gitarr och en på kompgitarr.
Det hela var en oerhört trevlig tillställning.
Jag upptäckte att jag kände igen några låtar och mest igenkänd var såklart Som jag hade dig förut där hon körde den i duett med sin vän på scenen.
I brist på Lars Winnerbäck, menar jag..
Efter en liten paus var vi tillbaka vid den scen där vi börjat för att denna gången avnjuta Miss Li.

Vädret alla tre dagar var ärligt talat inget att klaga på. En lagom stor/liten..hur man nu ser det, regnskur under fredagen men i övrigt var det mest moln som irriterade lite till och från och värmen var inget att oroa sig över. Sådär lagom ni vet..
Torsdagens första efterlängtade spelning var Amanda Jenssen på en av de större scenerna. Hon behöver slipa på det där mellansnacket men vad mer kan man begära när hon inte varit ute på vägarna så himla länge..
I övrigt är hennes framträdande inget att klaga på. Hon har mycket energi på scenen och hennes glada och härliga attityd smittar av sig på killarna i bandet.
Man ser att de har roligt, att de är samspelta och att de tror på vad dom gör.
Det är alltid lika kul att se dom!
Något som också gjorde denna stund lite extra rolig var att vi hittat Emmy och hennes vän Kim och de joinade oss under denna konsert.
Kim hade aldrig hört talas om Amanda och då undrar man lite från vilken planet hon kommer..
Hon verkade dock gilla vad hon hörde och det var ju bra!

I år delade vi på oss en del för det fanns en hel del nytt och spännande som man ville kolla in.
Marcus hade lyssnat in sig på en del band och jag hade två givna artister som jag ville se in action.
Den första av dom tog jag mig ann redan på torsdagen och det var Martha Wainwright.
Jaa just det..Rufus syster. Under tiden jag roade mig med henne sprang Marcus iväg för att se The Hives.
Martha bjöd på fin musik och bra låtar, jag är glad att jag stannade till där.
Blev dock inte så långvarig där för sen var det dags att hitta sig en plats om man ville se något av Jason Mraz.
Och det ville man ju!

Här var vi alla samlade igen. Alla fyra.
Vi stod rätt bra och såg den söta stjärnan. Mycket folk runt omkring och jag tror att alla var glada åt att han var tillbaka.
Ska det månne bli tradition med Jason på Peace & Love?
Kan man verkligen få hoppas på något dylikt..? Det hade varit en fin tradition i så fall, det kan jag säga.
Kan förvisso inte säga att jag lyssnat så himla mycket på hans äldre skivor men jag har allting och helt borta var jag inte.
Sen blev det såklart allsång när han kom till I'm your's..

Det här med mat på bestämda tider är totalt överskattat när man är på festival.
Då äter man när man får tid och man äter det man hinner äta och står i de kortaste köerna.
Jag och Marcus lyckades dock äta på restaurang två gånger under den här vistelsen. Man blir lite trött på enbart festivalmaten annars.. Omväxling förnöjer.
I övrigt åt vi det mesta och belgiska våfflor är ju aldrig fel. Mumma!

Torsdagen avslutades med Sahara HotnightsShangri la, nog en av de mest välbesökta scenerna denna festival.
En förbannat bra avslutning på dagen må jag säga, sen kunde man lugnt knalla hem och sova sött på kudden.
De är förresten redan en fin tradition på festivalen, de har varit där alla tre år som vi varit där. Sånt tackar man ju för!
Det är alltid en fröjd för ögat att se dom. Av många olika anledningar.
Och jag antar att man blivit lite bortskämd... Det känns bra att vara en liten musiknörd, när man bjuds på så mycket bra i dagarna tre.
Vad mer kan man begära?

Återkommer med mer kuriosa om de återstående dagarna.
Mycket hände. Mycket såg vi. Ge er till tåls sålänge, allt kommer i sinom tid..
Checka in bilddagboken för bilder, såklart.
So long boys and girls!

torsdag, juli 03, 2008

Ta det kallt, det är allt..

Jag vet att det är skamligt, hemskigt och allt sånt där..
Men er stackars lilla tiger jobbar och har sig och det har hänt så mycket.
Ångrar mig lite att jag inte tog med den lilla blå. Den hade varit bra..
Bara någon rad här och där, det hade nog hjälpt en hel del..

En vecka sedan allt nu.
Lovar att skriva om det, lovar att berätta. Imorgon?
Nu däremot är timman sen, det är dags att sova.
Kan ialla fall berätta att vi var på fotboll ikväll. Jag och pågen.
HIF-GAIS..det blev 1-0 lite sådär lagom orättvist faktiskt.
Dock är jag såklart glad att det blev vinst, det är man ju alltid...
Wooho och allt sånt där!
Nu däremot kallar bingen på mig.
Bara en dag kvar och sen är det helg. Nice nice..
Tjo och tjim, lova att tjata på mig när jag blir segos. Bloggen är viktig!