Nothing matters to me..

Det känns som om man kunde gått i ide just nu. Det skulle varit något.
Om det inte varit för att jag faktiskt fyller år denna månad hade jag gladeligen gjort det!
Fast man måste visa vart ens hjärta hör hemma. Man måste visa dom man älskar att man just älskar dom. Det är så viktigt.
Glöm inte att visa det...

Har konstigt ont i magen.
En läskig klump som knutit sig. Vad gör den i min mage? Uhh..
Marcus blev påkörd bakifrån med bilen i eftermiddags. Nyssens, nästan.
Yay..precis vad vi behövde!!
Det känns som om det mesta går på helt fel håll just nu. Det är inte kul...

Jag hann med att svänga inom här innan jag begav mig nedåt stan idag.
Fick sett två saker som i alla fall spred lite glädje denna dag.
En kommentar från min finaste Sara här och Toves mobil-inlägg i bloggen, där hon inte märkt att hon fått igång inspelningen. Hon är så söt att man bara smäller av!
Det är kul med dom små sakerna som gör det. Det ska vara goa töser till sånt där!

Annars annars.
Jag har varit på ort här i stan. Käkkirurgen imorgon. Spännande!
Men nu känner jag mig så trött och seg så jag ska höra hur det går för gossen, fundera på mat och bara ta igen mig.
Tiden den går. Den fortsätter att gå, fastän vi förlorar vackra saker.
Det känns både overkligt och bra! Att tiden fortsätter, alltså!! Som om inget hänt, som om det fortfarande finns en chans..
Ta vara på era chanser kära ni. Gör det!