Hur ska det gå?

Läste precis kära Emmas årskrönika.
Kanske borde man få till en egen.. Men vad ska det stå i den?
Om folk jag träffat, konserter jag varit på? Ska jag skriva att jag såg Anna under nästan hela året- från januari till december med några få mellanrum här och där?
Vad finns det att skriva egentligen...

Det finns nog en hel del, är jag rädd, men blir det nån rättvisa om man bara ska plocka russinen ur kakan?
Jag vet inte om jag vågar..

Något jag alltid kommer att prisa och vara glad över är att jag hittade Spotify.
Galet så glad man kan bli. Makalöst..
Jag förstår det inte. Kan inte förstå, jag blir helt yr i mössan av att försöka tänka ut hur mycket bra musik det finns där. Blir nervös vid blotta tanken, allt jag vill lyssna på..höra igen, lyssna in mig på. Gotta ner mig i. Det finns för mycket fint och för lite tid!

Något som dock var väldigt roligt var dagarna i Köpenhamn och Stockholm med Cassie.
Fantastiskt. Dom dagarna gjorde 2009 till något vackert att minnas. Verkligen.
Kanske blir det lika spännande det här året? Vågar man hoppas..

Konsertträffarna med min finaste Sara. Dom var många och finns bevarade lite överallt. Träffarna med Anneli. Den där musiken ja..

Nej, jag tänker inte skriva ner alla ups and downs. Alla drömmar och förhoppningar och vad som egentligen hände.
Något annat jag förvisso också kommer minnas som något vackert är stället vi bor på nu.
Att vi kunde köpa denna sköna lägenhet och kalla den vårt hem. Det är så fint!
Men förutom det låter jag det vara såhär. Jag hoppas däremot att ni läst en del och vet lite vad jag talar om, att ni var med genom visningar, på konserterna och på alla andra ställen jag skrivit om.
Och jag hoppas att ni vill vara kvar det här året också för än har jag inte tänkt sluta skriva...