En kärleksdans..

Av någon underlig anledning har jag fått för mig att jag borde skriva till alla människor som plötsligt ploppat upp i huvudet.
Varför det?
Jag har faktiskt skrivit till en också. Som jag snokade upp på Facebook.
Vet inte om det kändes bra eller dåligt. Mest roligt kanske.. Det var en kär gammal vän.

Får se om jag skriver till alla dom andra. Flickorna som snurrar runt.
Vad konstigt detta blev.
Det var nog inte riktigt vad jag tänkt skriva om. Alla förlorade människor.
Folk som bara försvinner, på gott och ont.
Men av någon outgrundlig anledning har jag börjat tänka tillbaka en massa.
På Wiesel-tiden. Kul kul.. Eller inte. Mest känns det lite skumt.
Det brukar gå över. Men jag brukar faktiskt inte fundera på att skriva till alla.
Men men men..det går väl över det med.

Nu blir det te här.
Jag har i alla fall gjort en god gärning den här helgen. Det känns bra!
Alla behöver vi den där underbara fina husguden.