Telefonterror på Järnvägsgatan!

Måndag igen, precis som jag skrev igår..
Har jobbat med fadern och brodern idag. Annete & pappa hade börjat en timme tidigare så hon försvann hem med Ingrid runt 14.30 och så var det bara Anderssons kvar..

Vi hade precis lagom mycket att göra men det ringde så förbannat mycket i luren.
Varför det?!!
Sådär onödigt mycket på helt fel tider. Det ringde även i flera lurar samtidigt. Snacka om att man blev splittrad som ett annat...puzzel.
Det ringde vid fyllningar, det var samtal som tog en förbannad tid eller som stal tandläkaren från patienten.
Hur tusan ska man kunna jobba när man måste sitta med luren vid örat hela tiden? Det blir allt lite svårt...
Bror var duktig och svarade ibland han med men för det mesta passades det över till mig tillslut ändå.. Ja, så kan det gå!
Och päronen får kanske finbesök nästa vecka..eller när det nu var.

Jag tycker alltid att det känns som om typ..storebror/storasyster som ser dig, hjälper dig och finns där för dig ringer när det är från Tokholm.
Från Praktikertjänst. Det känns alltid lite speciellt..och extra speciellt när det är vår kontaktperson därifrån. Hon ringde idag och beger sig till Skåneland, därav det möjliga besöket..
Ja, mycket får man höra i luren minsann!