Så var det helg igen. Och jag vet inte om jag känner mig speciellt mycket piggare..
Kitty klarade sig ännu en gång kvar i Let's Dance! Sånt blir man ju löjligt glad över. Eller hur?
Visst blir vi alla glada, glada, glada!
För det andra har jag förvisso lärt mig redan innan att man för det mesta kan ställa klockan efter mig..den där biologiska, den där "besöks-klockan" för se på fan att dagen D var idag.
Jaa, det är då inte mycket som förvånar en i dessa tider längre.. Däremot vet jag inte riktigt om jag ska vara glad eller ledsen över det eller ens om mitt underliga humör kommer att rätta till sig lite nu när allt verkat falla på plats. Kanske blir det bara värre nu..eller nåt?
Antar att det är sådant som märks, som det så vackert heter. Och kan saker verkligen bli värre?!
Nej nej, jag antar och hoppas att det bara kan gå frammåt! Så måste det väl ändå vara...
Vi var på visning idag, båda två. Trevligt. Men just nu är vi lite villrådiga och har en hel del att tänka på. Varför ska alla stora beslut vara så svåra? Eller alla svåra beslut vara så stora?
Imorgon är det Disney On Ice. Det längtar jag till i alla fall. Ska se över hur batterierna till kameran mår snart också, alla måste vara i full funktion..annars blir man ju lite ledsen..
Nu ska det snart fixas te här. Trevlig helg på er!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar