Jag gillar den där blonde lille pågen från Eslöv.
Har nog alltid gjort det. Han har något som alltid får mig att le och må bra, oavsett vad han tar sig för faktiskt.
Hans blotta uppenbarelse varslar om att något spännande och väldigt roligt kan hända.
Det blev inget av med lägenheten på Rangvalla. Inte den vi tittat på och så gärna ville ha.
Men det kommer fler tåg.
Två nätter i rad har katten varit en gosig en.
Vi har börjat ha dörren öppen lite igen för hon blir så till sig på morgonen, dels för att hon vill ha mat men mest för att hon vill åt handduken som ligger under min säng.
Och nu sedan vi börjat ha öppet igen har jag vaknat två nätter i rad och märkt att hon legat hos mig. Det är mysigt.
Hon är mysig.
Nu ska jag ta och titta lite på TVn. Äntligen lite kul att vila ögonen på!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar