Åsa

Dagen efter 11e september.
Alltså 12e september.
Idag har Åsa namnsdag. Och jag kan helt ärligt säga att jag inte tänkt på det så mycket.
Tänkt på henne. Konstaterade att hon hade namnsdag. Kände efter.
Kände inget.
Jag känner inget. Tänker inget. Ångrar inget. Allt är bara ett stort ingenting. Bara tomt.
Då detta varit det jag väntat på i..ja alldeles för länge så känns det i alla fall väldigt bra.
Att tomhet kunde kännas så bra, det visste jag inte!
Men det gör det.
Så jag är väldigt nöjd med denna dagen.
Visste nog att det skulle gå framåt men kanske inte såhär bra..
Hur som helst så är det så det är.
Och det finns så mycket annat fint att lägga fokus på.
Att tänka på. Att känna för.
Så jag gör det istället!
Calleth you- cometh I..... Nej, inte längre. Aldrig mer.
Och jag är glad för det!