Zeus i Olympia...

Igår vankades det konsert i Olympen igen.
Vi hittade dit riktigt bra och kom dit för att höra förbandet Ingrid Michaelson i full aktion.
Hon var bra och det var trevligt att ha fått en glimt av henne.
När vi hittat fram upptäckte jag att jag inte fått med mig något vettigt batteri till kameran så tyvärr blev det inga bilder därifrån.
Gjorde några tappra försök med mobilen men vi stod en beskedlig bit från scenen så det blev inget bra.
Jag får väl se till att ta lite bilder nästa gång jag ser honom.
Jag kände mig lite seg till en början, fastän han började med The Remedy (I wont't worry) och fick igång oss riktigt bra, men jag tog mig även jag.
Och det är fullkomligt omöjligt att stå still när han drar igång.
Det är sånt härligt gung i alla hans låtar och bandet han hade med sig var ett spelglatt gäng som var riktigt härliga att se. Man blev glad!
Han exprimenterar vilt med olika genrer och musikstilar och allt passar honom, tycker jag.
Och hans sätt att leka med orden och framförallt att sjunga så många ord på så kort tid som han gör, det är nog ganska unikt och det låter riktigt häftigt.
Jag tycker faktiskt att han är ett litet geni som är verkligt underbar att skåda på scen.
Att han sen är rolig och totalt jättecharmig gör ju inte saken sämre direkt.
Jag känner mig ganska lyckligt lottad som har fått se honom så många gånger som det faktiskt har blivit, detta var tredje gången.

Jag funderade nästan på att ringa bror när det blev dags för Im Yours, eftersom det var tack vare honom som jag ens stod där igår.
Det var han som hade denna lilla låt i sin musikmapp i datorn så att jag fick upp öronen för den och började leta fler låtar med denne underbare man.
Nu gjorde jag inte det för även mobilen började bli lite trött och för det andra var jag inte säker på om bror fattat nåt..
Han är så totalt ointresserad av musik men ibland får även han till det..som ni märker. Men jag lät bli..att ringa.

Vem vi såg igår? Har ni glömt det redan?
Det var ju ingen mindre än den helt underbare Jason Mraz.
Och jag ser redan fram emot nästa gång våra vägar korsas...